Att plugga är svårt. Riktigt svårt om det inte är roligt. Tråkigt om man inte gör det tillsammans. Förra året ahde jag ingen att plugga med. Det var ett riktigt svårt år och jag missade kurs efter kurs. Nu har jag både vänner och motivation. Men motivationen varierar. För två veckor sedan gick studierna jättebra när jag lade upp ett litet studieschema. Sen blev jag så stöddig att andra veckan gick helt fel. Men nu är jag igång igen. Jag hoppas bara att jag inte tappar modet igen... Snart är det tenta och den här gången vill jag faktiskt få den ur världen.
Var på tacklunch iadg från Kansliet. Vem kan säga nej till en gratis lunch där folk berättar hur duktig man har varit. Men det krävdes hårt jobb under mottagningen. Det spelar ingen roll hur mycket vi försökte få all planering klar i maj, ingen visste något när augusti kom iallafall. Är "för långa mail" verkligen en ursäkt till att inte läsa viktiga mail? Hmpf... Jag hävdar att har mna åtagit sig något så utför man det, även om det innebär att läsa långa mail och tänka själv och obekväma tider. För det är vad mottagningen handlar om. Vi åtar oss att ta hand om ett gäng vilsna ungdomar och då ska vi göra det, För att det sk abli bra krävs planering och engagemang. En del var underbara och löste problem jag inte förutsett men det var även de som hoppade av eller rent bara struntade i sina åtaganden. Det var de som krossade mitt hjärta. Jag litade på att de var där av samma anledning som jag men de var bara där för att slappa. Men som sagt: Heder åt dem som gjorde sitt jobb och lite till. Tack ska ni ha!
Bilden heter Silver Sterling Rose och är hämtad från Barbie Collector.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar