Mat

Tänk att jag blir så stolt när jag lyckas laga mat. Jag har faktiskt lyckats äta både frukost, lunch och middag idag... på nästan rätt tid också.

Men det är så det är. När jag är ledsen eller inte må bra så slutar jag att äta. Ibland tänker jag inte på det och ibland gör jag det på trots. Ibland är det bara så att mage och huvud inte vill samarbeta. Jag kan vara jättehungrig men inget jag tittar på framkallar någon slags aptit. Att stoppa i mig mat då skulle bara ge att den kom i retur och det är inte heller så aptitretande. Sen finns det dagar då jag kan fantisera om all sorts mat men när det väl kommer till krtan så är jag inte sugen på nåt.
Förra sensommaren inför och under mottagningen så brukade jag matvägra när jag var stressad. Jag tog ut min frustration på maten. Vid såna tillfällen brukar jag se till att det åtminstone finns snacks i närheten, något som förhöjer mitt blodsocker. Fast jag har på senare tidd kommit fram till att jag städar snabbare, effektivare och mer konsentrerat när jag inte har ätit frukost. Tyvärr resulterar det i att jag knappt äter alls den dagen. På sin höjd en yoghurt på kvällen.

Välkommen till min värld av ätstörningar. Jag vet inte vart de kom i från. Men de syns mest de dagar då jag är deprimerad och apatiskt sitter framför datorn. Tiden bara rinner i väg och helt plötsligt är kl 14 och det är för sent för lunch och för tidigt för middag.

Nej, jag mår inte bra just nu, men jag jobbar på att få rutiner ...för rutiner mår jag bra av.

Let's have a tea party on the ceiling.

Fram med giljotinen

Nu har jag syndat på riktigt. Jag sa att jag aldrig skulle göra det men när det hoppade fram på Global soft så kunde jag inte motstå denna Radio Gaga. Jag har nu laddat ner We will rock you - the musical.

Visst är originalen bäst på ett sätt, men musikalversionen av Killer Queen ger mig så mycket mer. Jag kan bli ganska hög på den (antar att det är vad som kallas hybris).

Jag lovar dock att försöka att inte spela den under de första tjugo åren efter att jag fått barn. De ska få lära sig riktig musik innan de möter och blir förstörda av radio gaga.

Ersatt

Vart går man när världen rasar ihop?

En gång i tiden gick man till mamma och så kunde hon med en kyss blåsa bort all världens problem. Men nu ska man föreställa vuxen och då kan man inte längre göra så. Jag har hört att man går till sina vänner, men de har ju lika mycket problem de. Och även om de inte har det så har de annat att göra än att lyssna till mig.
Och tänk sen om det är vännerna som orsakar denna huvudbry...

Det är kanske det man har en blogg till. Att ösa ur sig allt man vill berätta och hoppas att någon läser och kan skriva en snäll kommentar. (Som antagligen helt har missat poängen.)

Vad gör man när man blivit ersatt?

Det är en annan flicka som sitter på min plats i soffan, det är en annan flicka som får mina kramar... det är en annan flicka som får njuta av pojkarna.
Varför då?
För att hon är blondare, ler större och har större bröst. Och hon kan antagligen supa ikapp också...

Ja, idag är ingen bra dag för mig. Bara lite mindervärdeskomplex och lätt depression. Har jag sagt att det här med tentaperiod är ett helvete. När man måste ta varenda liten poäng och klara varje tenta så har man inte tid att vårda sina relationer. Det tär på mig att inte få vara vän och ta hand om mitt liv. Men om jag vill fortsätta studera i höst så får jag nog acceptera att jag försvinner.