03 november, 2005

The mean reds

Holly Golightly: You know those days when you get the mean reds?
Paul Varjak: The mean reds, you mean like the blues?
Holly Golightly: No. The blues are because you're getting fat and maybe it's been raining too long, you're just sad that's all. The mean reds are horrible. Suddenly you're afraid and you don't know what you're afraid of. Do you ever get that feeling?

Detta lilla citat kommer från filmen Breakfast at Tiffany's och det är så här jag känner mig nu. Helt vilse i världen. Men jag ska ta mig igenom det och och så länge jag håller mig från pojkar så kommer mina vänner hjälpa mig så gott de kan. Men jag är en jobbig patient för jag har en egen vilja.

Jag känner mig som Claude Hooper Bukowski när han möter sina hippies i Central Park och helt plötsligt ställs inför olika valmöjligheter: (Vet du inte vem jag pratar om så är du inte en av mina kompisar iallafall)

Where do I go follow the river
Where do I go follow the gulls
Where is the something
Where is the someone
That tells me why I live and die

Where do I go follow the children
Where do I go follow their smiles
Is there an answer in their sweet faces
That tells me why I live and die

Jag får flera bud. Några vänner säger åt mig att jag sluta söka uppmärksamhet ho spojkar utan istället finna den inom mig själv. Andra i min närhet säger att jag ska ut och krossa så många hjärtan jag kan för att laga mitt egna trasiga. Allt jag vill ha är någon som bara kan säga åt mig att "Gör så här så blir allting bra". Hur klarar sig alla andra här världen? Jag är väl ändå inte den enda som är så här vilsen?

Iallafall, det här är min plan den näramste tiden.
Jag ska:
1. Plugga så mycket det bara går. (Jag vill ta tentorna denna jul.)
2. Inte ha nån pojkvän förrän tidigast efter jul. (Detta utesluter dock inte att förföra någon enstaka stackare.)
3. Roa mig med mina vänner. Jag ska dansa tills jag stupar.
4. Träna hårt på dansen. Jag måste hitta allt det jag älskade när jag var ung.
5. Avsluta årets mottagning = skriva bokslut och utvärderingar.

Vi får se hur långt jag har kommit efter jul.

1 kommentar:

Anonym sa...

"krossa så många hjärtan jag kan för att laga mitt egna trasiga" Låter konstruktivt. Själv übersaltade jag min bordsgrannes mat på den lokala grillen så att min kebab skulle bli godare.